Minnesdag
Idag är årsdagen av befrielsen av Auschwitz 1945.
Andra världskriget har en direkt bäring på dagens skolsystem. 1946 års skolkommission (som under en period leddes av Tage Erlander) hade som uppdrag att skapa ett skolsystem som skulle vaccinera Sverige mot det som hände i Tyskland under 1930- och 40-talen. Skolan skulle skola eleverna till goda demokratiska medborgare. Detta var en revolutionerande tanke för drygt 60 år sedan.
Kommissionen kom med sitt slutbetänkande 1948 och i det lades grunden för en grundskola för alla, en skola där klasserna skulle blandas och få en gemensam utbildning.
Att det sedan tog drygt 20 år innan denna tanke var fullt genomförd (realskolan levde på sina håll kvar till 1960-talets slut) visar bara att det tar tid att förändra skolsystem om man vill göra det i grunden.
Andra världskriget har en direkt bäring på dagens skolsystem. 1946 års skolkommission (som under en period leddes av Tage Erlander) hade som uppdrag att skapa ett skolsystem som skulle vaccinera Sverige mot det som hände i Tyskland under 1930- och 40-talen. Skolan skulle skola eleverna till goda demokratiska medborgare. Detta var en revolutionerande tanke för drygt 60 år sedan.
Kommissionen kom med sitt slutbetänkande 1948 och i det lades grunden för en grundskola för alla, en skola där klasserna skulle blandas och få en gemensam utbildning.
Att det sedan tog drygt 20 år innan denna tanke var fullt genomförd (realskolan levde på sina håll kvar till 1960-talets slut) visar bara att det tar tid att förändra skolsystem om man vill göra det i grunden.
Nummer 2
Nummer 2 av grundskolans nyhetsbrev har just skickats ut till abonnenterna. Innehåller bland annat:
* Ledare om två alternativa sätt att fatta beslut
* Information om skärpningen av elevskyddslagen
* Sammanfattning av en intressant engelsk metastudie om hur man på bästa sätt förbättrar elevernas studieresultat
Låt din skola också bli abonnent. Mer information på www.lakiskriv.se
* Ledare om två alternativa sätt att fatta beslut
* Information om skärpningen av elevskyddslagen
* Sammanfattning av en intressant engelsk metastudie om hur man på bästa sätt förbättrar elevernas studieresultat
Låt din skola också bli abonnent. Mer information på www.lakiskriv.se
Byte till lärare
Dagens SvD (söndag 25 januari) innehåller en artikel om en man som efter 16 år i finansbranschen sadlade om och utbildade sig till gymnasielärare. Han säger följande (direkt citat):
"Det är kul att vara lärafre, det känns mer meningsfullt. Jobbet är mindre stressande än det jag hade förut och jag är mer harmonisk som person. Det är helt fantastiskt att få umgås med energiska och livsglada ungdomar och få vara med och hjälpa dem att utveckla sina talanger."
"Det är kul att vara lärafre, det känns mer meningsfullt. Jobbet är mindre stressande än det jag hade förut och jag är mer harmonisk som person. Det är helt fantastiskt att få umgås med energiska och livsglada ungdomar och få vara med och hjälpa dem att utveckla sina talanger."
Elevers ledighet igen
Nu har debatten om elevers ledighet från skolan även nått vår lokaltidning. Två förvaltningschefer i angränsande kommuner konstaterar att elever lär sig även utanför skolan.
Helt rätt. Både elever och andra lär sig ständigt. Frågan är bara vad som lärs var.
Jag gjorde en uträkning för några år sedan. I vår kommun tillbringar en elev i årskurs 7-9 (de som går längst) 21 % av sin vakna tid under ett år i skolan. Detta är inklusive raster och lunch, och förutsatt att eleven inte är sjuk eller ledig av andra orsaker en enda timme under året. Totalt tillbringar samme elev 16 % av sin vakna tid under ett år i lärarledd undervisning.
Det innebär att skolan disponerar 16 % av elevens tid för att arbeta med de kunskaper som anges i läroplanen, och eleven disponerar 84 eller 79 % (beroende på hur man ser på rasterna) för att lära sig allt annat. Vilken tid är det som borde fredas?
I den senaste TIMSS-undersökningen anges mindre undervisningstid än andra länder som en av orsakerna till de svenska elevernas allt sämre matematik- och NO-kunskaper. Att minska elevernas frånvaro vore ett sätt att utöka undervisningstiden utan att förlänga skolåret eller skoldagarna.
Helt rätt. Både elever och andra lär sig ständigt. Frågan är bara vad som lärs var.
Jag gjorde en uträkning för några år sedan. I vår kommun tillbringar en elev i årskurs 7-9 (de som går längst) 21 % av sin vakna tid under ett år i skolan. Detta är inklusive raster och lunch, och förutsatt att eleven inte är sjuk eller ledig av andra orsaker en enda timme under året. Totalt tillbringar samme elev 16 % av sin vakna tid under ett år i lärarledd undervisning.
Det innebär att skolan disponerar 16 % av elevens tid för att arbeta med de kunskaper som anges i läroplanen, och eleven disponerar 84 eller 79 % (beroende på hur man ser på rasterna) för att lära sig allt annat. Vilken tid är det som borde fredas?
I den senaste TIMSS-undersökningen anges mindre undervisningstid än andra länder som en av orsakerna till de svenska elevernas allt sämre matematik- och NO-kunskaper. Att minska elevernas frånvaro vore ett sätt att utöka undervisningstiden utan att förlänga skolåret eller skoldagarna.
Lönetillägg
Engelsmännen har kommit på ett smart sätt att få duktiga lärare att arbeta på skolor med dåligt rykte. De lärare som åtar sig att arbeta på skolor som har dåliga resultat eller ligger i utsatta områden och skriver på för minst tre år ska få extra lönetillägg.
Engelsmännen har ju fortfarande kvar tarifflönerna, med uppdragstillägg och extra påslag för lärare som arbetar i London där det är dyrare att bo.
Engelsmännen har ju fortfarande kvar tarifflönerna, med uppdragstillägg och extra påslag för lärare som arbetar i London där det är dyrare att bo.
Första numret
Har just skickat ut första numret av Nytt om Skola. Ledaren handlar om de svenska problemen med matematiken och vad vi kan lära oss av England i det avseendet. Till skillnad från Sverige har England gått framåt kraftigt i den senaste TIMSS-undersökningen. De ligger i Europatopp i båda matematik och NO.
