nyttomskola

Jag inledde min skolledarkarriär i maj 1986, i den så kallade statliga skolan. men var den så statlig?
Det staten styrde var antalet lärarveckotimmar. Detta räknades ut med två decimalers noggrannhet och styrde exakt vad vi fick lägga ut i tjänstefördelningen. Vi fick inte lägga ut mer, för då åsamkade vi staten pensionskostnader, vi fick inte lägga ut mindre. Men hur lägger man ut 0,23 lärarveckotimmar? Har man en lärare som stannar 9 minuter på lektionen?
Allt annat styrdes, och bekostades av kommunen, och skillnaderna var enorma mellan olika kommuner. Jag flyttade från Haningen till Skara 1987 och kunde konstatera detta med egna ögon.
Kommunen stod till exempel för läromedlen. Den kommun som satsade mest spenderade här 3-4 gånger mer än den som satsade minst. I Haninge lappade vi böckerna i det längsta, i Skara köpte vi nya.
Kommunen stod för skolmaten. Min då nioåriga dotter tyckte det var ett himmelrika att komma till Skara och varje dag få riktigt god mat.
Kommunen stod för huvuddelen av lärarnas fortbildningskostnader. I Haninge fanns inget annat än den lilla statliga pengen, i Skara fanns pengar till studieresor och föreläsare.
Kommunen stod för elevassistenter, skolvärdar, kanslister. I Skara hade vi till exempel en lärarsekreterare.
Kommunen stod också för lokaler, skolskjutsar, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer med mera.
Så hur statlig var egentligen skolan? Staten stod faktiskt bara för lärarlönerna (och även där var kommunen tvungen att skjuta till medel). Men arbetsgivaransvaret för lärarna var kommunalt.

13-16 januari 2010 hålls den årliga stora IT-pedagogikmässan BETT i London.
De av Nytt om Skolas abonnenter som besöker mässan kommer att inbjudas till träffar och andra aktiviteter.

Dagens skollagstiftning är ett lapptäcke, där man titt och tätt ändrat i lag och förordningar, vilket bland annat manifesteras i märkligheter som att det finns 2 kapitlet, 2a kapitlet och 2b kapitlet. Likaså lever förordningarna ett föränderligt liv.
Vid en första påsyn av det nya förslaget ser jag en mycket klar risk att vi om några år kommer att sitta i samma sits. Detta av två anledningar:
1. Det är ett ofärdigt förslag. Ett par stora frågor, som den om lärares behörighet, finns inte med. Alltså ska de läggas till senare.
2. Genom att inkorperera både lag- och förordningstexter i samma dokument minskas den flexibilitet som tidgare funnits, när man kunnat ändra eller lägga till en förordning utan att röra själva lagen. Nu kommer varje förändring att ske direkt i lagen, om man nu inte på nytt tänker bygga upp en bank av förordningar som komplement.
Samma risk finns dessutom i en läroplan som också ska innehålla kursplaner.

Förslaget till ny skollag ska presenteras imorgon 15 juni.
Nytt om Skola kommer att göra en sammanfattning av lagen som blir tillgänglig för våra abonnenter senast 1 augusti.

Nytt om Skola nummer 11, det sista för våren, har skickats ut till abonnenterna 1 juni. Det innehåller bland annat:
* En ledare kring skolasvlutningar och skolstart
* Skolinspektionens syn på delat rektorsskap i skolan
* Vad det står om grundskolans i regeringens strategi för entreprenörskap i skolan
* Vad som vi redan vet om det kommande skollagsförslaget
* Forskning kring ämnet idrott och hälsa samt kring digitala läromedel
* Debatt kring de nya ämnesmålen i år 3.
Med mera ....
Som vanligt ett fullmatat nummer.
På webbplatsen, bara öppen för abonnenter, har vi dessutom lagt ut två nya bokrecensioner.

Din skola bonnerar väl redan? Om inte besök www.lakiskriv.se för mer information.

Är det alltid den som känner sig kränkt som ska ha ensamrätt på att definiera om en kränkning ägt rum eller inte? Läs gärna David Eberhards nya bok "Ingen tar skit i de lättkränktas land". Den ger en lite mer nyanserad bild.
(Det finns lite mer om detta på min privata blogg ukulelemorfar.)

Tidningarna rapporterar att den nya skollagen ska möjliggöra intagningsprov till elitklasser redan i grundskolan i matematik och NO. Några funderingar:
* Är vi på väg att skapa ett nytt parallellskolesystem igen? Det är nu drygt 40 år sedan uppdelning i realskola och folkskola slutgiltigt avskaffades, och alla elever upp till 16 år ålder placerades i samma skolor. Nu ska de i första steget uppdelas i olika klasser beroende på fallenhet för matematik och NO.
* Vad får detta för konsekvenser för de "vanliga klasserna"? Blir elitklasserna för många elever en bekräftelse på fördomen om att matematik och NO är förbehållet vissa speciellt intelligenta, och på så sätt en ursäkt för dem att inte satsa på ämnena.
* Kommer det att höja Sveriges prestationer i ämnena? Är det så att den svenska "matematiktoppen" är sämre än andra länders "matematiktoppar"? Jag tycker mig minnas att så inte är fallet, och jag minns den forskning som låg bakom avskaffandet av särskilda och allmänna kurser, att nivågruppering inte leder till markant högre prestationer bland de duktiga, men till klart sämre resultat för dem som hamnar i de "lägra grupperna".

Enligt de senaste uppgifterna kommer förslaget till ny skollag att presenteras 1 juni.

Skolverket har skrivit till regering och bett att få i uppdrag att ta fram nationella prov i ett antal praktiskt-estetiska ämnen. Det ska bli intressant att se hur man ska utforma prov i till exempel slöjd, där processen och inte slutresultatet betonas kraftigt i kursplanen, eller i bild.
Samtidigt kan de nationella proven i dessa ämnen kanske ge ämnena i sig en högre status. Vem vet?

Facken har hittat ett nytt vapen mot nedskärningarna i skolan, Arbetsmiljöinspektionen. Nedskärningar måste föregås av arbetsmiljömässiga konsekvensanalyser, och i den blixtsnabba försämring den kommunala ekonomin råkat ut för de senaste månaderna har detta inte hunnits med. Inspektionen har redan stoppat föreslagna personalminskningar i en kommun, fler är nog på gång.
Samtidigt klagar en kommun i min närhet över att det bara är de kommunala skolorna som drabbas av de nedskärningar som sker under pågående läsår. Skolpengen för de fristående skolorna är beslutad och utbetald, så köpstopp och andra åtgärder drabbar bara de skolor som är kvar i kommunal regi.

Var tredje skola saknar skolbibliotek, var femte elev har inte tillgång till skolbibliotek. Kort analys? Det är de små skolorna som saknar bibliotek. Eller?

Nummer 9 av Nytt-om-skola (Grundskolans nyhetsbrev) är på väg digitalt till prenumeranterna. Innehåll bland annat:
* Ledare om vikten av att träna eleverna i muntlig framställnng.
* Inga betygsliknande omdömen i förskoleklassen tillåtna
* Regeringen förslag till ny gymnasieskola
* Svenska tonåringar blir mer logiska
* Varför misslyckas förbättringsprojekt i skolan? Engelsk analys
* Hänger skolan inte med i IT-cälden?
Med mera.

Times Educationa Supplement berättar 17.4 om en uppseendeväckande äggstöld på en primary school i en skola i Wiltshire. 100 chokladägg försvann spårlöst från skolan.
Eleverna inledde en undersökning, och med hjälp av den lokala polisen undersökte man brottsplatsen och de spår man kunde hitta. Man fann fotspår och ett handskrivet anteckningspapper. Efter analyser avslöjades biträdande rektorn och en lärarassistent som de skyldiga.
Sedan återstod för rektor och övriga lärare att övertyga eleverna om att "bovarna" inte skulle sättas i fängelse eftersom det hela faktiskt varit ett projektarbete för skolan.

Igår presenterade regeringen sin "nya" gymnasieskola, i mycket en återgång till det som gällde när jag började gymnasiet i slutet på 1960-talet, dvs en tydlig uppdelning mellan högskoleförberedande linjer och rena yrkesutbildningar, komplett med återinförande av ekonomisk och humanistisk linje, och ett möjligt fjärde år för tekniker. Man kan fråga sig om detta är en reform.

Men blir den någonsin av? S lovar att riva upp alltihop om de vinner valet 2010. Kan man inte få önska att man kan lösa detta över blockgränserna. Spåren från 2006, när skolorna hade lagt ner stort arbete på att förbereda sig inför den då beslutade reformen bara för att snart efter regeringsbytet få höra att i stort sett alltihop lagts på is, förskräcker.

En fundering kring den nya gymnasieskolan som är föreslagen, och framför allt den gymnasieexamen som införs. Kommer studentfirandet framöver att vara förbehållet de som klarat examenskraven, eller kommer det att vara som idag, när man firar öven om man har en bra bit kvar innan man klarat av det man firar att man har gjort?

Så har en Perstorps kommun kommit på att man kan spara pengar genom att införa fyradagarsskolan för de yngsta. Lärarna ska jobba den femte dagen på någon annan skola.
Och säkert spar man in en hel del på minskad skolmat, städning fyra dagar i veckan istället för fem och minskat skolskjutseri. Men samtidigt kan man misstänka att kostnaderna för skolbarnsomsorgen i kommunen kommer att öka kraftigt.

Min bror gick i fyradagarsskolan i tvåan. Dåvarande Österhaninge kommun (nu Haninge) hann inte med att bygga skolor i samma takt som bostadsområden i mitten på 1960-talet, och några klasser skjutsades från Vendelsö till Österhaninge kyrkskola under något år. Eftersom deras skoldag med skjutsandet blev lång gick de bara fyra koncentrerade dagar i skolan.
Den gången gjordes detta av hänsyn till barnens totala tid för skola och skjuts. Och det var i en tid när de flesta hade en mamma som inte jobbade alls eller bara arbetade deltid. Det var allstå helt andra förutsättningar.
Vad lärarna gjorde den fjärde dagen förtäljer inte historien.

Utbildningsutskottet är nog den mest negativa instans som finns. Under våren motionsperiod kom det i riksdagen in 250 motioner i frågor relaterade till grundskolan. I ett sammanfattande betänkande yrkar utskottet på avslag på samtliga. I många fall hänvisar man till den kommande skollagen.

Jag håller inte så ofta med Jan Björklund, men idag hände det. (Måste kolla tempen tror jag.) Att höja nivån på kunskaper i svenska, engelska och matematik för dem som vill gå på högskolan är inte helt fel. Det är svårt att argumentera emot när man vill att de ska:
- Kunna läsa forskningsrapporter på engelska.
- Kunna skriva uppsatser som håller akademisk kvalitet.

Nytt om Skola nummer 8 innehåller bland annat följande:
* En ledare om vikten av att i planeringen utgå från styrdokumenten.
* Ett rättsutslag om vilka disciplinära åtgärder en lärare får vidta.
* Skolinspektionens syn på skolans skyldigheter när elever har omfattande skolk.
* Referat av en forskningsstudie om NO-laborationer i grundskolan.
* Stiftelsen Friends syn på hur skolan ska förebygga mobbning.
* Sveriges Kommuner och landstings syn på hur den svenska skolan ska utvecklas.
* Referat av ett debattinlägg om att pojkar betygsdiskrimineras i grundskolan.
+ en del annat

På den del av vår webb som är förbehållen prenumererande skolor finns också ett nytt inslag om hur man gör bra presentationer och recension av en bok om betyg och bedömning.

Din skola prenumererar väl?
Om inte, kolla villkoren på www.lakiskriv.se

Det engelska konservativa partiets skoltalesman Michael Gove är en den av dem som ständigt hävdar det svenska friskolesystemet som ett föredöme, och Tories har förklarat att man vill införa något liknande i England om man vinner valet nästa år.
I Times Educational Supplement från 3 april menar John Bangs, en hög fackföreningsman i England, att Gove inte har sett hela bilden. Bangs kallar sin artikel "Taking the Eden out of Sweden", och citerar svenskar som hävdar att friskolosystemet har lett till ökad segregering och att det inte finns några belägg för att de fristående skolorna är bättre än de kommunala.
Bangs anser att de konservativa istället ska ta en annan lärdom av Sverige. Svenskarna satsar 6,4 ab sin BNP på utbildning, betydligt mer än Storbritannien.