nyttomskola

Läste om delar av lärarutbildningsutredningens förslag igår och såg hur stora skillnader det blir när de nya lärarna är igång (och de nya skärpta behörighetsreglerna som aviserats trätt i funktion):
6-9-skolor får problem. De får ha en uppsättning lärare för årskurs 6 och en för 7-9.
Möjligheterna att blockläsa NO och SO försvinner.
Inga grundlärare (dvs för F-6) kommer att ha något praktiskt-estetiskt ämne i sin utbildningen. Innebär att man måste få tag på ämneslärare i bl a idrott, musik och bild även på F-6-skolor.

God Jul på er alla.

Idag publicerar Dagens Samhälle sin kpb-lista. Kpb står för "kostnad per betygspoäng" och man har dividerat kommunens genomsnittliga elevkostnad för grundskolan med det genomsnittliga meritvärdet för niorna i våras. Detta ska enligt tidningens sätt att se vara någon form av effektivitetsmått, dvs vad får skattebetalarna ut för sina satsade slantar.
Välgörande är att undersökningen i år får mycket litet spaltutrymme. Den blir en biartikel till en större skrivning om att elever på mindre orter i större utsträckning har fullständiga grundskolebetyg än elever i storstadsområden. Också det en jämförelse som tål att funderas över. Är storstadsskolorna sämre, eller ... ?

Båda artiklarna visar på problemen med statistik. Bara för att vi uttrycker något i siffror tas det ofta för sanning, och ju fler decimaler vi sätter desto mer tror vi på siffran.
Men vi måste alltid fråga oss:
* Vem har tagit fram denna statistik? I vilket syfte?
* Visar statistiken verkligen det den säger sig visa? Om inte, vilka faktorer har man glömt att ta in?
Och så ska vi komma ihåg: Statistik är ingen slutpunkt, det är ofta en startpunkt för analys och diskussion.

Så har debatten startat igen. Ska man få ha avslutning i kyrkan eller inte? Frågan är som vanligt infekterad.
Min åsikt är enkel:
Visst kan skolan använda en kyrka som samlingslokal för sina aktiviteter, men vi ska inte tvinga våra elever att delta i gudstjänster. Det vill säga en avslutning som är just en skolavslutning, med tal av rektor, sång och musik från lärare och elever, och kanske till och med en psalm eller två (vad är en sommaravslutning utan Den Blomstertid, och julen har ändå fortfarande viss religiös innebörd), är OK, men när avslutningen förvandlas till gudstjänst (som jag faktiskt som förälder har upplevt en gång) har man gått över gränsen. För mig är det inte OK att en präst predikarar på skolavslutningen eller att man läser välsignelsen över eleverna.
Vad tycker ni? Var går gränsen, eller finns det någon gräns?

Min ungdomsroman från 1977, Halleluja magistern, finns nu för läsning och ev nedladdning på www.lakiskriv.se
Om man bara vill ha den för personligt bruk kostar det inget.
Boken innehåller en del skildringar från skolvärlden på 1970-talet och tar upp mobbning ur ett litet annorlunda perspektiv.
Den fick blandade recensioner när den kom, men har bl a använts som litteratur på kurser om ungdomslitteratur på Uppsala universitet och har citerats i examensarbeten på lärarutbildningar.
Lars Nilsson

Det finns ett skämsamt talesätt som säger: "Han tog det som en man, han skyllde på sin fru." Det är dags att omformulera det: "Han tog det som en borgerlig utbildningsminister, han skyllde på socialdemokraterna." Med det vill jag säga att jag är lite trött på Jan Björklunds reflexartade svar på alla uppdagade brister i svensk skola.
Det finns i dagens press en del bra analyser av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. I DN citeras P O Bentley som kommit fram till att:
1. De svenska läroböckerna i matematik saknar en del av de strategier eleverna behöver.
2. Det är för mycket eget arbete i svensk skola.
Min vän Mervyn Benford, som besökt 100-tals svenska skolor och bevistat 1000-tals lektioner i dessa, sa en gång om svensk matematikundervisning att han saknar matematiklärare i svenska skolor, han hittar bara matematikböcker.
Som jag ser det handlar det om outvecklad, eller möjligen felutvecklad, matematikdidaktik. Frågan är om det problemet är politiskt betingat.
Den första åtgärden borde vara att bryta läromedelstyrannin i matematikundervisningen. Här är det framför allt rektorerna som måste agera. Ut och besök klasserna när de har matematik. Diskutera med lärarna vad ni ser. Kolla att varje lärare som undervisar i matematik, särskilt i de yngre åren, behärskar sin matematik så bra att han eller hon vågar undervisa på riktigt, och vågar diskutera olika strategier för att lösa samma matematiska problem.
Henry Pluckrose sa en gång att det är bättre att tillsammans försöka hitta tio olika sätt att lösa ett tal än att eleverna själva i sin bok löser tio tal av samma typ.
Och ersätt algoritmberoendet med matematiskt tänkande. Algoritmerna behövs ibland, men för en del tal är faktiskt algoritmen det svårase sättet att lösa det på. Den flärdeklassare som kan tänka matematik och siffror löser snabbt och enkelt 111-88, den som är tvungen att ställa upp det löper stor risk att göra fel.

Två stora nyheter samma dag:
1. BEO kräver rekordskadestånd för mobbad elev.
2. Åttondeklassarnas kunskaper i matematik och NO har enligt den senaste TIMSS-undersökningen sjunkit.
Finns det ett samband? Det tål att fundera på.

Jag vill inte på något sätt förringa problemen med mobbning eller kränkande behandling, eller de plågor mobbade elever tvingas utstå. Och i de fall skolorna brister i att upptäcka eller åtgärda måste detta påtalas. Jag undrar bara var det individuella ansvaret tog vägen.
Om en vikarie kör ner en spånsug i halsen på en elev, är det kommunens skattebetalare som ska stå för skadeståndet (via skolan) eller är det den individ som gjort övergreppet?
Vem ska ytterst ställas till svars för att en elev misshandlats på det sätt som det beskrivs i BEOs utlåtande? Den skola som trots åtgärder inte lyckats få stopp på det hela eller de elever som stått för övergreppen?
Jag bara frågar.

Matematik är det "kärnämne" flest niondeklassare saknar betyg i. NO-ämnen tillhör ständigt toppen av de ämnen totalt eleverna saknar betyg i. Beror det på bristande kunskaper i övergången mellan klass- och ämneslärarsystem eller på att vi i tonåren misslyckas med att få eleverna intresserade av ämnena?
Återigen, jag bara frågar.

Kom gärna med era svar, eller reaktioner. En levande blogg förutsätter debatt.
Men jag vill påpeka att inlägg som inte handlar om skola rensas bort.

Vill du också läsa om annat än skola?
Min andra blogg finns på http://ukulelemorfar.blogg.se

Måndagens TTela (lokaltidning för Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet och Mellerud) meddelar att Skatteverket nu godkänner läxläsningshjälp som avdragsgill hushållsnära tjänst. Men kravet är givetvis att hjälpen ges av ett registrerat företag.
Kanske vi får se samma utveckling i Sverige som i de anglosaxiska länderna, med webbaserade företag som via telefon, mail och chat ger stöd åt elevernas hemarbete. Många av de företag som verkar inom branschen i USA anlitar indiska studenter (i Indien) för uppdragen. De indiska studenterna är fullt engelskspråkiga och dessutom billigare.
Vi får hoppas på att det inte finns så många svenskspråkiga indier så att vi får behålla denna tänkbara bransch här i Sverige.

Dagens Nyheter tar idag (fredag) upp problemen med elevers ledigheter från skolan. Det är ett problem jag själv stött på flera gånger, och som i mina ögon har ökat.
För tio år sedan satt jag som rektor och beviljade ledighet för ett antal, men inte så stor andel, som ville ha en extra lovvecka, ofta knutet till en vinterresa.
Föra hösten hade jag som skolchef att ta ställning till ett antal elever som ville ha runt fyra veckors ledighet extra, motsvarande 11-12 % av skolåret. Det handlade i samtliga fall utom ett om resor till Thailand.

Vi försökte ta fram en policy för ledigheter och jag blev av upprörda föräldrar anklagad för att vilja hindra föräldrarnas möjlighet att ta semester med sina barn. Jag minns att jag svarade att jag slogs för barnens rätt att gå i skolan, inte för föräldrarnas rätt att ta dem därifrån.
När skolplikten en gång infördes var det inte för att tvinga barnen att gå till skolan. Det var för att tvinga föräldrarna att släppa dem till skolan.

Radionyheterna hade fel. Det blir bara två lärarexamina, grundlärare och ämneslärare. Men de får vardera fyra inriktningar.
Mycket anmärkningsvärt är att utbildningstiden för förskollärare sänks, från 3,5 till 3 år, likaså utbildningstiden för ämneslärare för årskurs 7-9, från 4,5 till 4 år. Däremot höjs den för lärare för årskurs 1-6 från 3,5 till 4 år.
Tänkte skriva ut utredningen i sin helhet, men den är drygt 500 sidor. Vad jag förstår finns dock själva förslagen i sidan 309 och framåt.
Ska bli intressant att se effekten om 5-6 år av ett eventuellt ettårigt intagningsstopp. Vad innebär det för skolansvarigas möjlighet att rekrytera de fullt behöriga lärare som den nya skollagen förväntas kräva.
Och intagningsprov finns redan, på musiklärarutbildningarna. Det kanske vore en idé att kopiera deras gruppledningsprov om man vill testa blivande lärares lämplighet.

Så kommer idag det vi väntat på med spänning, lärarutbildningsutredningen. Att den ska innehålla radikala förslag om ändringar är knappast oväntat. Man tillsätter inte en av den nuvarande lärarutbildningens starkaste kritiker om man inte vill ha förändringar, och direktiven till utredningen talar sitt tydliga språk.
Morgonnyheterna (0530) på radion talar om att det ska föreslås 8 olika lärarexamina. dag finns det två, lärare och trafiklärare. Dessa blir stadiebundna, helt enligt direktiven. Borta är tanken från 1-7 och 4-9, att lärare ska kunna överlappa varandra.
Intressant är att, enligt nyheterna, förskoleklass och 1-3 får en gemensam lärarutbildningen, helt i linje med auktoristationsutredningens förslag om att förskollärare enbart ska undervisa i förskolan, och de politiska förslag som kommit om att göra förskoleklassen till nr 1 av tio grundskoleår.

Så kan man fundera över detta med ordet radikalt. Är det ett radikalt förslag att i princip återinföra något som avskaffades för snart 20 år sedan.

En kort sammanfattning av utredningen kommer i Nytt om Skolas första nummer, som tyvärr inte kommer förrän 12 januari. Samtidigt läggs en djupare analys ut på Nytt om Skolas webbplats.
Mer info om Nytt om Skola: www.lakiskriv.se

På den här bloggen kommer det att publiceras kortnyheter om skola, och kommentarer kring vad som händer i skolvärlden, och främst då grundskolan.
Det kommer inte att bli inlägg varje dag, men några gånger i veckan.

Bloggen är ett komplement till nyhetsbrevet "Nytt om Skola" som grundskolor kan prenumerera på. Första numret av nyhetsbrevet kommer 12 januari.
Mer information på www.lakiskriv.se