nyttomskola

Igår presenterade regeringen sin "nya" gymnasieskola, i mycket en återgång till det som gällde när jag började gymnasiet i slutet på 1960-talet, dvs en tydlig uppdelning mellan högskoleförberedande linjer och rena yrkesutbildningar, komplett med återinförande av ekonomisk och humanistisk linje, och ett möjligt fjärde år för tekniker. Man kan fråga sig om detta är en reform.

Men blir den någonsin av? S lovar att riva upp alltihop om de vinner valet 2010. Kan man inte få önska att man kan lösa detta över blockgränserna. Spåren från 2006, när skolorna hade lagt ner stort arbete på att förbereda sig inför den då beslutade reformen bara för att snart efter regeringsbytet få höra att i stort sett alltihop lagts på is, förskräcker.

En fundering kring den nya gymnasieskolan som är föreslagen, och framför allt den gymnasieexamen som införs. Kommer studentfirandet framöver att vara förbehållet de som klarat examenskraven, eller kommer det att vara som idag, när man firar öven om man har en bra bit kvar innan man klarat av det man firar att man har gjort?

Så har en Perstorps kommun kommit på att man kan spara pengar genom att införa fyradagarsskolan för de yngsta. Lärarna ska jobba den femte dagen på någon annan skola.
Och säkert spar man in en hel del på minskad skolmat, städning fyra dagar i veckan istället för fem och minskat skolskjutseri. Men samtidigt kan man misstänka att kostnaderna för skolbarnsomsorgen i kommunen kommer att öka kraftigt.

Min bror gick i fyradagarsskolan i tvåan. Dåvarande Österhaninge kommun (nu Haninge) hann inte med att bygga skolor i samma takt som bostadsområden i mitten på 1960-talet, och några klasser skjutsades från Vendelsö till Österhaninge kyrkskola under något år. Eftersom deras skoldag med skjutsandet blev lång gick de bara fyra koncentrerade dagar i skolan.
Den gången gjordes detta av hänsyn till barnens totala tid för skola och skjuts. Och det var i en tid när de flesta hade en mamma som inte jobbade alls eller bara arbetade deltid. Det var allstå helt andra förutsättningar.
Vad lärarna gjorde den fjärde dagen förtäljer inte historien.

Utbildningsutskottet är nog den mest negativa instans som finns. Under våren motionsperiod kom det i riksdagen in 250 motioner i frågor relaterade till grundskolan. I ett sammanfattande betänkande yrkar utskottet på avslag på samtliga. I många fall hänvisar man till den kommande skollagen.

Jag håller inte så ofta med Jan Björklund, men idag hände det. (Måste kolla tempen tror jag.) Att höja nivån på kunskaper i svenska, engelska och matematik för dem som vill gå på högskolan är inte helt fel. Det är svårt att argumentera emot när man vill att de ska:
- Kunna läsa forskningsrapporter på engelska.
- Kunna skriva uppsatser som håller akademisk kvalitet.

Nytt om Skola nummer 8 innehåller bland annat följande:
* En ledare om vikten av att i planeringen utgå från styrdokumenten.
* Ett rättsutslag om vilka disciplinära åtgärder en lärare får vidta.
* Skolinspektionens syn på skolans skyldigheter när elever har omfattande skolk.
* Referat av en forskningsstudie om NO-laborationer i grundskolan.
* Stiftelsen Friends syn på hur skolan ska förebygga mobbning.
* Sveriges Kommuner och landstings syn på hur den svenska skolan ska utvecklas.
* Referat av ett debattinlägg om att pojkar betygsdiskrimineras i grundskolan.
+ en del annat

På den del av vår webb som är förbehållen prenumererande skolor finns också ett nytt inslag om hur man gör bra presentationer och recension av en bok om betyg och bedömning.

Din skola prenumererar väl?
Om inte, kolla villkoren på www.lakiskriv.se

Det engelska konservativa partiets skoltalesman Michael Gove är en den av dem som ständigt hävdar det svenska friskolesystemet som ett föredöme, och Tories har förklarat att man vill införa något liknande i England om man vinner valet nästa år.
I Times Educational Supplement från 3 april menar John Bangs, en hög fackföreningsman i England, att Gove inte har sett hela bilden. Bangs kallar sin artikel "Taking the Eden out of Sweden", och citerar svenskar som hävdar att friskolosystemet har lett till ökad segregering och att det inte finns några belägg för att de fristående skolorna är bättre än de kommunala.
Bangs anser att de konservativa istället ska ta en annan lärdom av Sverige. Svenskarna satsar 6,4 ab sin BNP på utbildning, betydligt mer än Storbritannien.

När jag läste Sara Dambers och Katarina Rosenqvists debattartikel i Lärarnas Tidning om hur det är de osynliga normerna i skolan som är upphovet till trakasserier och mobbning kom jag osökt att tänka på Gunilla Granaths bok "Gäst hos overkligheten", där hon beskriver hur hon som vuxen tillbringar en hel termin som elev i en sjundeklass.
Granath beskriver exakt det som Damber och Rosenqbist (och Skolverket) lyfter fram, hur några elever styr klassen och markerar vad som är accepterat beteende i klassrummet och på rasterna.
Det är en bok som all skolpersonal borde läsa. Den må vara från 1990-talet, men det den tar upp är giltigt även idag.

Vad kan Jan Björklund lära av Anders Borg?
Läs vad Stefan Hellman, lärare och kommunpolitiker, har att säga om saken på Melleruds kommuns hemsida. Stefan har varit veckans bloggare under den gångna veckan, så klicka på länken till Veckans bloggare.

Ofta skiner regeringens storstadsperspektiv igenom i förslag och beslut. Ta valfriheten till exempel. Det är väl OK om man bor i Stockholm och har minst ett halvt dussin skolor inom lagom gång- och cykelavstånd. Men om man bor i Åsebro och har 15 km till närmaste alternativ lär man inte utnyttja den lagstadgade friheten.

På samma sätt är det med förslaget om "försittning". Det är väl OK för den som har gångavstånd till skolan, eller kan åka med turtät kollektivtrafik. Men den som bor i Snäcke och har dryga milen till sin skola och bara en skolbuss på morgonen, vem ser till att den komer till försittningen en timme innan skolan börjar?

Sedan är jag inte helt säker på att de som blir avstängda från skolan under en vecka kommer att se detta som en bestraffning.

Expressen skriver idag (Annandag påsk) om skriftliga omdömen och den obefintliga sekretessen. Och tidningen har rätt. De skriftliga omdömena är offentlig handling, precis som betygen, förutsatt att de utfärdats på kommunal skola. Vem som helst kan begära att få se vems som helsts omdöme. Något att tänka på när man formulerar dessa.

Däremot har Expressen fel i en annan sak. De visar prover på skriftliga omdömen. Dessa handlar om att eleven ska "öka kamratkretsen", att han inte leker med så många på rasterna och andra ordningsproblem.
Att liknande omdömen skrivs är inget sekretessproblem, de tyder på att den som skriver dem inte har förstått vad omdömena handlar om, att de ska beskriva elevens måluppfyllelse i förhållande till kursplaner och läroplaner. Mig veterligt finns det inga mål om hur många man ska leka med på rasten eller hur stor kamratkrets man ska ha.

Får man skämta med eleverna, eller kommer då Skolinspektionen och BEO farande? Vem vet. Jag försökte en gång som rektor gå ut med, tänkt som ett skämt, att samtliga aprilskämt var förbjudna på skolan, men då blev folk bara sura.
Låt mig återge ett skämt från min korta tid som musiklärare.

Med de gamla rullbandspelarna, som fanns i två- och fyraspårsvariant, kunde man på en fyraspårare spela in saker som sedan kunde spelas upp baklänges på en tvåspårare, som de Tandbergsbandspelare som på 1970-talet fanns i stort sett överallt.
Så därför fick mina elever på Hanvikens skola 1 april 1976 njuta av den nya grönländska popgruppet EHT SELTAEB, med medlemmar som Nhoj Nonnel och Ognir Rrats, och deras stora hit Pleh, en låt med mycket märkliga klanger.
I några klasser skrattade man gott, men flera andra tyckte att gruppen var så bra att man nästkommande lektion ville höra mer. Men se det gick inte, för den gruppen existerar bara en gång varje år. Och med dagens tjusiga moderna teknik är det nog omöjligt att återskapa den.

Och hoppas att inga av mina elever i en klass på Brandbergsskolan på en årsdag av tilltaget ovan tar illa upp när de fick göra bildcollage baserat på teorin om snälla och elaka färger, där vitt och grönt (Hammarby, fast den kopplingen sa jag ju inte till klassen) var snälla, och svart och gult (AIK) var elaka. Under hela dubbelpasset kom elever med kritor och bad om ett utlåtande om detta var en snäll eller elak färg, eller möjligen neutral.
Sist på dagen är för övrigt bästa tiden för ett aprilskämt. Då är elevernas guard ofta nere, och de tror att de har klarat sig från skämtandet.

Det jag anser vara världens bästa aprilskämt i skolmiljö finns på min personliga blogg. http://ukulelemorfar.blogg.se