Matematik och NO-satsning
Regeringen satsar 125 miljoner under 2009 för att förbättra resultaten i matematik och NO.
* 18 miljoner går till skolorna för införandet av nationella prov i biologi, fysik och kemi.
* 87 miljoner ska via Skolverket delas ut till skolor som vill ha stöd för att utvecka sin undervisning i matematik och NO.
* 20 miljoner går till Skolverket för flera olika åtgärder.
Rgeringen räknar med att satsa ytterligare 200 miljoner per år för ändamålet 2010 och 2011.
En fylligare rapport kommer i Nytt om Skola nr 5 (9 mars).
* 18 miljoner går till skolorna för införandet av nationella prov i biologi, fysik och kemi.
* 87 miljoner ska via Skolverket delas ut till skolor som vill ha stöd för att utvecka sin undervisning i matematik och NO.
* 20 miljoner går till Skolverket för flera olika åtgärder.
Rgeringen räknar med att satsa ytterligare 200 miljoner per år för ändamålet 2010 och 2011.
En fylligare rapport kommer i Nytt om Skola nr 5 (9 mars).
Utländsk syn på förskolan
Ben Kersley skriver i Times Educational Supplement 6 februari om skillnaden mellan engelsk och svensk förskola. Han bor i Sverige och hans barn går på ett svenskt "dagis" som fått namn efter en av Astrid Lindgrens böcker.
Först var Kersley förvånad över att barnen på frågan om vad de gjort i skolan under dagen svarar "Vi har lekt". Han jämför med engelska barn, som redan vid fyra och ett halvt års ålder sätts i formell skola. Och går de i "nursery" får de engelska föräldrarna, som ibland för en dag betalar lika mycket som de svenska för en månad, vid hämtningen ofta kort där personalen kryssat för vad barnen gjort under dagen.
Men Kersley konstaterar att lärande fortgår även om det inte pågår formell undervisning. Merparten av femåringarna har skaffat sig grunderna i läsning och räkning, och de kan utan vidare räkna till tio på engelska.
Kersley menar att det är Astrid Lindgrens syn på barn som slår igenom i svensk förskola. Han kallar henne "unofficial ambassador for play and imagination".
Hela artikeln är en hyllning till svensk förskola och de ideal som styr den, och Kersley berättar hur hans barns förskola har praktikanter från flera olika länder, som tillbringar en månad där för att lära sig om det svenska systemet.
Först var Kersley förvånad över att barnen på frågan om vad de gjort i skolan under dagen svarar "Vi har lekt". Han jämför med engelska barn, som redan vid fyra och ett halvt års ålder sätts i formell skola. Och går de i "nursery" får de engelska föräldrarna, som ibland för en dag betalar lika mycket som de svenska för en månad, vid hämtningen ofta kort där personalen kryssat för vad barnen gjort under dagen.
Men Kersley konstaterar att lärande fortgår även om det inte pågår formell undervisning. Merparten av femåringarna har skaffat sig grunderna i läsning och räkning, och de kan utan vidare räkna till tio på engelska.
Kersley menar att det är Astrid Lindgrens syn på barn som slår igenom i svensk förskola. Han kallar henne "unofficial ambassador for play and imagination".
Hela artikeln är en hyllning till svensk förskola och de ideal som styr den, och Kersley berättar hur hans barns förskola har praktikanter från flera olika länder, som tillbringar en månad där för att lära sig om det svenska systemet.
Nummer 4
Nummer 4 av Nytt om skola kommer måndag 23 februari och har en stark pedagogisk inriktning. I ledaren tar vi upp debatten om teoretiskt och praktiskt i skolan. Notiserna tar bland annat upp varför svenska elever lyckas dåligt i matematik och intressant engelsk forskning om hur tonårsflickor mobbar varandra. Vi har också med några exempel på utvecklingsarbeten som pågår runt om i landet, och en kort sammanfattning om Kulturutredningens syn på skolan.
Sopiga löner
I morgonens tidningar ställer Metta Fjelkner en mycket berättigad fråga: Hur kommer det sig att lärarna i Stockholm har sämre löner än de som sopåkarna strejkar för att slippa sänkas till.
Jag håller med.
Jag håller med.
Ny skollag
Skolledarförbundet uppger i sitt senaste ordförandebrev att förslaget till ny skollag ska komma i mars.
Nummer 3
Nummer 3 av Nytt om Skola kommer måndag 8 februari.
Ur innehållet:
* Ledare om skrivande
* Nytt förbud som berör skolan
* Forskningsresultat om adopterade och familjeliv
* Tre skolutvecklingsansatser från olika delar av Sverige
* Debatt kring idrotten i skolan
Med mera.
Nytt på webben (bara för abonnenter):
Recension av Ingvar Lundbergs bok "God läsutveckling".
Mer om Nytt om Skola på hemsidan, www.lakiskriv.se
Där kan din skola också teckna ett abonnemang
Ur innehållet:
* Ledare om skrivande
* Nytt förbud som berör skolan
* Forskningsresultat om adopterade och familjeliv
* Tre skolutvecklingsansatser från olika delar av Sverige
* Debatt kring idrotten i skolan
Med mera.
Nytt på webben (bara för abonnenter):
Recension av Ingvar Lundbergs bok "God läsutveckling".
Mer om Nytt om Skola på hemsidan, www.lakiskriv.se
Där kan din skola också teckna ett abonnemang
Skrivande
Skrev en ledare om skrivande till nästa nummer. Kom efteråt åt på en viktig fråga. Hur utnyttjar vi i skolhänseende det faktum att många av våra elever kommunicerar skriftligt med en frekvens, i en mängd och på ett sätt ingen generation före dem har gjort. De skickar SMS, de mailar, de chattar och de är inne på olika communities.
