nyttomskola

Jan Björklunds löfte om ett skollagsförslag i mars har bytts mot ett löfte om "någon gång under vårterminen", enligt ministerns utalande på skolriksdagen i Älvsjö.
Den som lever får se. Det var tydligen inte så enkelt som man trodde.

Har ni funderat över varför de yngre barnen ska ha så korta skoldagar? Många av dem har under flera år vistats långa dagar i förskolan, men när de börjar skolan tror vi att de inte orkar mer än några få lektioner per dag.
Jag ställer mig ofta frågan varför t ex enegelska 7-åringar klarar av att gå i skolan mellan 0900 och 1500, dvs sex timmar inkl lunch, och inte verkar ta någon skada av det, medan man i många svenska skolor håller sig till runt fyra, max fem timar (inkl raster).
Det är ju faktiskt de yngre eeverna som är mest motiverade för skolarbetet, och det måste ju handla om hur vi lägger upp det under skoldagen om de ska orka och upprätthålla sin motivation.

Det blir lite som en av mina lärarkollegor en gång sa:
När barnen är fyra-fem år vill de diska, men vi låter dem inte för det blir så kladdigt. När de är tio år vill de inte längre, och då tvingar vi dem

I sitt förslag om treterminssystem (se Nytt om Skola nr 6) hänvisar Centerpartiet bland annat till Storbritannien.
Så här fungerar i grunden treterminssystemet i England.

Läsåret där omfattar 36 veckor. Detta delas in i tre 12-veckorsterminer, en från början av september till jul, och två under våren försommaren.
Mellan varje termin är det minst två veckors lov.
Varje termin delas upp i två sexveckorsperioder med en veckas lov i mitten, så kallad midterm .

Sommarlovet inleds vanligtvis i mitten av juli.

Notabelt är även att engelska skolbarn har i stort sett lika lång skoldag, normalt cirka 0900-1500/1530 med en timmes lunch, oavsett vilken ålder de har.

På en konferens om tätortsnära natur i Sång Säby kom landskapsarkitekten Petter Åkerblom in på detta med trafiken runt skolor. Han sa ungefär följande:
Vi tvingas upplåta skolgårdsmark för att föräldrar ska kunna skjutsa sina barn till skolan, därför att de inte törs låta barnen gå till skolan, eftersom det är så mycket trafik på skolvägen, trafik som de själva är med och skapar genom att skjutsa barnen.

Hur hanterar vi detta? Hur får vi barn att börja gå och cykla till skolan istället för att bli skjutsade? Hur samarbetar vi med de på kommunen som planerar den fysiska miljön för att minska trafikflödena längs de mest använda skolvägarna?

Morgonnyheterna talar om att många 10-åringar är missnöjda med sitt utseende.
Fundering: Är det här något vi i skolan bör arbeta med? I så fall på vilket sätt? Inom vilka ämnen? Kanske ett tema för föräldramöten?
Eller ska vi konstatera att det inte är vårt problem. Vem hanterar det då?

LRs rapport om 1000 uppsägningar är oroande. Samtidigt är det viktigt att skilja på vad som är uppsägningar på grund av rena nedskärningar och vad som är anpassning till minskande elevunderlag. Med de kraftigt fallande elevkullarna, i den kommun jag arbetar går man på 10 år från 1300 elever i F-9 till ca 850, minskar behovet av lärare. Den utvecklingen, som pågått i grundskolan ett antal år och når nu gymnasiet där den slår med full kraft under de närmaste 4-5 åren. I vår region tappar man närmare en tredjedel av elevunderlaget.

Men skilj denna anpassning av antalet anställda från den rena nedskärningen, när man minskar lärartätheten, mätt i lärartjänst per 100 elever, för att spara pengar.
Eller?

Nytt om Skola nummer 5 har skickats ut till abonnenterna.
Ledaren handlar om kvalitet i skolan utifrån en rapport från den engelska skolinspektionsmyndigheten Ofsted.

Melleruds kommun har startat en blogg där en anställd per vecka får skriva. Måndagens inlägg handlar om hur skolan kan döda en persons intresse för att skriva.
Läs själva. Bloggen nås via www.mellerud.se