nyttomskola

När jag läste Sara Dambers och Katarina Rosenqvists debattartikel i Lärarnas Tidning om hur det är de osynliga normerna i skolan som är upphovet till trakasserier och mobbning kom jag osökt att tänka på Gunilla Granaths bok "Gäst hos overkligheten", där hon beskriver hur hon som vuxen tillbringar en hel termin som elev i en sjundeklass.
Granath beskriver exakt det som Damber och Rosenqbist (och Skolverket) lyfter fram, hur några elever styr klassen och markerar vad som är accepterat beteende i klassrummet och på rasterna.
Det är en bok som all skolpersonal borde läsa. Den må vara från 1990-talet, men det den tar upp är giltigt även idag.

Vad kan Jan Björklund lära av Anders Borg?
Läs vad Stefan Hellman, lärare och kommunpolitiker, har att säga om saken på Melleruds kommuns hemsida. Stefan har varit veckans bloggare under den gångna veckan, så klicka på länken till Veckans bloggare.

Ofta skiner regeringens storstadsperspektiv igenom i förslag och beslut. Ta valfriheten till exempel. Det är väl OK om man bor i Stockholm och har minst ett halvt dussin skolor inom lagom gång- och cykelavstånd. Men om man bor i Åsebro och har 15 km till närmaste alternativ lär man inte utnyttja den lagstadgade friheten.

På samma sätt är det med förslaget om "försittning". Det är väl OK för den som har gångavstånd till skolan, eller kan åka med turtät kollektivtrafik. Men den som bor i Snäcke och har dryga milen till sin skola och bara en skolbuss på morgonen, vem ser till att den komer till försittningen en timme innan skolan börjar?

Sedan är jag inte helt säker på att de som blir avstängda från skolan under en vecka kommer att se detta som en bestraffning.

Expressen skriver idag (Annandag påsk) om skriftliga omdömen och den obefintliga sekretessen. Och tidningen har rätt. De skriftliga omdömena är offentlig handling, precis som betygen, förutsatt att de utfärdats på kommunal skola. Vem som helst kan begära att få se vems som helsts omdöme. Något att tänka på när man formulerar dessa.

Däremot har Expressen fel i en annan sak. De visar prover på skriftliga omdömen. Dessa handlar om att eleven ska "öka kamratkretsen", att han inte leker med så många på rasterna och andra ordningsproblem.
Att liknande omdömen skrivs är inget sekretessproblem, de tyder på att den som skriver dem inte har förstått vad omdömena handlar om, att de ska beskriva elevens måluppfyllelse i förhållande till kursplaner och läroplaner. Mig veterligt finns det inga mål om hur många man ska leka med på rasten eller hur stor kamratkrets man ska ha.

Får man skämta med eleverna, eller kommer då Skolinspektionen och BEO farande? Vem vet. Jag försökte en gång som rektor gå ut med, tänkt som ett skämt, att samtliga aprilskämt var förbjudna på skolan, men då blev folk bara sura.
Låt mig återge ett skämt från min korta tid som musiklärare.

Med de gamla rullbandspelarna, som fanns i två- och fyraspårsvariant, kunde man på en fyraspårare spela in saker som sedan kunde spelas upp baklänges på en tvåspårare, som de Tandbergsbandspelare som på 1970-talet fanns i stort sett överallt.
Så därför fick mina elever på Hanvikens skola 1 april 1976 njuta av den nya grönländska popgruppet EHT SELTAEB, med medlemmar som Nhoj Nonnel och Ognir Rrats, och deras stora hit Pleh, en låt med mycket märkliga klanger.
I några klasser skrattade man gott, men flera andra tyckte att gruppen var så bra att man nästkommande lektion ville höra mer. Men se det gick inte, för den gruppen existerar bara en gång varje år. Och med dagens tjusiga moderna teknik är det nog omöjligt att återskapa den.

Och hoppas att inga av mina elever i en klass på Brandbergsskolan på en årsdag av tilltaget ovan tar illa upp när de fick göra bildcollage baserat på teorin om snälla och elaka färger, där vitt och grönt (Hammarby, fast den kopplingen sa jag ju inte till klassen) var snälla, och svart och gult (AIK) var elaka. Under hela dubbelpasset kom elever med kritor och bad om ett utlåtande om detta var en snäll eller elak färg, eller möjligen neutral.
Sist på dagen är för övrigt bästa tiden för ett aprilskämt. Då är elevernas guard ofta nere, och de tror att de har klarat sig från skämtandet.

Det jag anser vara världens bästa aprilskämt i skolmiljö finns på min personliga blogg. http://ukulelemorfar.blogg.se

Jan Björklunds löfte om ett skollagsförslag i mars har bytts mot ett löfte om "någon gång under vårterminen", enligt ministerns utalande på skolriksdagen i Älvsjö.
Den som lever får se. Det var tydligen inte så enkelt som man trodde.

Har ni funderat över varför de yngre barnen ska ha så korta skoldagar? Många av dem har under flera år vistats långa dagar i förskolan, men när de börjar skolan tror vi att de inte orkar mer än några få lektioner per dag.
Jag ställer mig ofta frågan varför t ex enegelska 7-åringar klarar av att gå i skolan mellan 0900 och 1500, dvs sex timmar inkl lunch, och inte verkar ta någon skada av det, medan man i många svenska skolor håller sig till runt fyra, max fem timar (inkl raster).
Det är ju faktiskt de yngre eeverna som är mest motiverade för skolarbetet, och det måste ju handla om hur vi lägger upp det under skoldagen om de ska orka och upprätthålla sin motivation.

Det blir lite som en av mina lärarkollegor en gång sa:
När barnen är fyra-fem år vill de diska, men vi låter dem inte för det blir så kladdigt. När de är tio år vill de inte längre, och då tvingar vi dem

I sitt förslag om treterminssystem (se Nytt om Skola nr 6) hänvisar Centerpartiet bland annat till Storbritannien.
Så här fungerar i grunden treterminssystemet i England.

Läsåret där omfattar 36 veckor. Detta delas in i tre 12-veckorsterminer, en från början av september till jul, och två under våren försommaren.
Mellan varje termin är det minst två veckors lov.
Varje termin delas upp i två sexveckorsperioder med en veckas lov i mitten, så kallad midterm .

Sommarlovet inleds vanligtvis i mitten av juli.

Notabelt är även att engelska skolbarn har i stort sett lika lång skoldag, normalt cirka 0900-1500/1530 med en timmes lunch, oavsett vilken ålder de har.

På en konferens om tätortsnära natur i Sång Säby kom landskapsarkitekten Petter Åkerblom in på detta med trafiken runt skolor. Han sa ungefär följande:
Vi tvingas upplåta skolgårdsmark för att föräldrar ska kunna skjutsa sina barn till skolan, därför att de inte törs låta barnen gå till skolan, eftersom det är så mycket trafik på skolvägen, trafik som de själva är med och skapar genom att skjutsa barnen.

Hur hanterar vi detta? Hur får vi barn att börja gå och cykla till skolan istället för att bli skjutsade? Hur samarbetar vi med de på kommunen som planerar den fysiska miljön för att minska trafikflödena längs de mest använda skolvägarna?

Morgonnyheterna talar om att många 10-åringar är missnöjda med sitt utseende.
Fundering: Är det här något vi i skolan bör arbeta med? I så fall på vilket sätt? Inom vilka ämnen? Kanske ett tema för föräldramöten?
Eller ska vi konstatera att det inte är vårt problem. Vem hanterar det då?

LRs rapport om 1000 uppsägningar är oroande. Samtidigt är det viktigt att skilja på vad som är uppsägningar på grund av rena nedskärningar och vad som är anpassning till minskande elevunderlag. Med de kraftigt fallande elevkullarna, i den kommun jag arbetar går man på 10 år från 1300 elever i F-9 till ca 850, minskar behovet av lärare. Den utvecklingen, som pågått i grundskolan ett antal år och når nu gymnasiet där den slår med full kraft under de närmaste 4-5 åren. I vår region tappar man närmare en tredjedel av elevunderlaget.

Men skilj denna anpassning av antalet anställda från den rena nedskärningen, när man minskar lärartätheten, mätt i lärartjänst per 100 elever, för att spara pengar.
Eller?

Nytt om Skola nummer 5 har skickats ut till abonnenterna.
Ledaren handlar om kvalitet i skolan utifrån en rapport från den engelska skolinspektionsmyndigheten Ofsted.

Melleruds kommun har startat en blogg där en anställd per vecka får skriva. Måndagens inlägg handlar om hur skolan kan döda en persons intresse för att skriva.
Läs själva. Bloggen nås via www.mellerud.se

Regeringen satsar 125 miljoner under 2009 för att förbättra resultaten i matematik och NO.
* 18 miljoner går till skolorna för införandet av nationella prov i biologi, fysik och kemi.
* 87 miljoner ska via Skolverket delas ut till skolor som vill ha stöd för att utvecka sin undervisning i matematik och NO.
* 20 miljoner går till Skolverket för flera olika åtgärder.

Rgeringen räknar med att satsa ytterligare 200 miljoner per år för ändamålet 2010 och 2011.

En fylligare rapport kommer i Nytt om Skola nr 5 (9 mars).

Ben Kersley skriver i Times Educational Supplement 6 februari om skillnaden mellan engelsk och svensk förskola. Han bor i Sverige och hans barn går på ett svenskt "dagis" som fått namn efter en av Astrid Lindgrens böcker.
Först var Kersley förvånad över att barnen på frågan om vad de gjort i skolan under dagen svarar "Vi har lekt". Han jämför med engelska barn, som redan vid fyra och ett halvt års ålder sätts i formell skola. Och går de i "nursery" får de engelska föräldrarna, som ibland för en dag betalar lika mycket som de svenska för en månad, vid hämtningen ofta kort där personalen kryssat för vad barnen gjort under dagen.
Men Kersley konstaterar att lärande fortgår även om det inte pågår formell undervisning. Merparten av femåringarna har skaffat sig grunderna i läsning och räkning, och de kan utan vidare räkna till tio på engelska.
Kersley menar att det är Astrid Lindgrens syn på barn som slår igenom i svensk förskola. Han kallar henne "unofficial ambassador for play and imagination".
Hela artikeln är en hyllning till svensk förskola och de ideal som styr den, och Kersley berättar hur hans barns förskola har praktikanter från flera olika länder, som tillbringar en månad där för att lära sig om det svenska systemet.

Nummer 4 av Nytt om skola kommer måndag 23 februari och har en stark pedagogisk inriktning. I ledaren tar vi upp debatten om teoretiskt och praktiskt i skolan. Notiserna tar bland annat upp varför svenska elever lyckas dåligt i matematik och intressant engelsk forskning om hur tonårsflickor mobbar varandra. Vi har också med några exempel på utvecklingsarbeten som pågår runt om i landet, och en kort sammanfattning om Kulturutredningens syn på skolan.

I morgonens tidningar ställer Metta Fjelkner en mycket berättigad fråga: Hur kommer det sig att lärarna i Stockholm har sämre löner än de som sopåkarna strejkar för att slippa sänkas till.
Jag håller med.

Skolledarförbundet uppger i sitt senaste ordförandebrev att förslaget till ny skollag ska komma i mars.

Nummer 3 av Nytt om Skola kommer måndag 8 februari.
Ur innehållet:
* Ledare om skrivande
* Nytt förbud som berör skolan
* Forskningsresultat om adopterade och familjeliv
* Tre skolutvecklingsansatser från olika delar av Sverige
* Debatt kring idrotten i skolan
Med mera.

Nytt på webben (bara för abonnenter):
Recension av Ingvar Lundbergs bok "God läsutveckling".

Mer om Nytt om Skola på hemsidan, www.lakiskriv.se
Där kan din skola också teckna ett abonnemang

Skrev en ledare om skrivande till nästa nummer. Kom efteråt åt på en viktig fråga. Hur utnyttjar vi i skolhänseende det faktum att många av våra elever kommunicerar skriftligt med en frekvens, i en mängd och på ett sätt ingen generation före dem har gjort. De skickar SMS, de mailar, de chattar och de är inne på olika communities.